No Treble utforskar den tidiga repertoaren som skrivits för detta något udda instrumentpar, och arrangerar musik för detsamma.

Vårt program består av duos och sonater från början av 1700-talet till 1800-talets mitt, med utgångspunkt i musiken runt kontrabasvirtuosen Dragonetti.

Vi är specialiserade på den tidiga musikens repertoar och estetik och spelar på tidstrogna instrument.

Exempel på repertoar:

Domenico Dragonetti (1763-1846), även kallad il Drago (draken) var en italiensk kontrabasvirtuos. Han betydde mycket för basens utveckling, såväl instrument- och speltekniskt som popularitetsmässigt, och han var känd i hela Europa för att spela solostycken på bas. 1794 flyttade han till London och där stannade han i resten av sitt liv. Genom sin anställning i the Italian Orchestra i London lärde han känna cellisten Robert Lindley. De blev goda vänner och delade notställ i 52 år. De gjorde sig också kända genom att spela duo-konserter tillsammans, där de spelade egna kompositioner och arrangerade annan instrumentalmusik. Deras specialitet var att spela Arcangelo Corellis fiolsonater på cello och bas, och kanske spelade de även verk av hans elev Francesco Geminiani eller den tidigare London-bon Willem de Fesch? En samtida sa att ”Nothing could be compared with the intimacy of their mutual musical sympathy.”

Robert Lindley (1776-1855) beskrevs av sin samtid som ”antagligen den störste violoncellisten av sin tid”. Hans stora, klara ton var anmärkningsvärd och han hade en enastående teknik. När cellogurun B. Romberg fick frågan vad han tyckte om Lindley efter att ha hört honom spela blev svaret. ”He is the devil!” 

Bernhard Romberg (1767-1841) var en tysk cellist och kompositör som var vida känd för sitt spel. Han är en av dem som påverkat den moderna cellons utveckling mest, och han hade många nyskapande idéer när det gällde utvecklingen av instrumentet, speltekniken och notationen. De flesta av dessa används än idag.

År 1824 beställde juristen och amatörcellisten Sir David Salomons ett duo-verk av operagiganten Gioacchino Rossini (1792-1868) och det blev hans berömda Duetto för cello och kontrabas. Den räknas som en av de främsta duetterna som komponerats för stråkinstrument och är bland de första som skrevs för denna instrumentkombination.  

Willem de Fesch (1687-1761) var kompositör och violonespelare. Efter att ha blivit uppsagd från en orkester i Antwerpen på grund av sitt dåliga uppförande – han var egoistisk, elak och slarvig – flyttade han till London där han spelade i Händels orkester och komponerade.

Francesco Geminiani (1687-1762) var en italiensk violinist, kompositör och musikteoretiker. Han studerade fiol och komposition hos Scarlatti och Corelli. Hans elever kallade honom ofta Il Furibondo (galningen) på grund av hans uttrycksfullt rytmiska spel. Han skrev en mängd musik i Corellis anda och omarbetade även några av sin läromästares verk. Han skrev också många läroböcker, bland annat ”Art of Playing on the violin”. 

Exempel på repertoar:

Duo för cello och kontrabas
Domenico Dragonetti (1763-1846)

5th Solo for Violoncello and Basso
Robert Lindley (1776-1855)

Sonata 7 op.8
Willem de Fesch (1687-1761)

Sonata Quarta
Giovanni B. Platti (1697-1763)

Sonata e-moll / Trio nr 1, op. 38
Bernhard Romberg (1776-1841)

Sonata II  D-moll, op. 5
Francesco Geminiani (1687-1762)

Sonata 1 op. 14
Joseph Bodin de Boismortier (1689-1755)

Duo för cello och kontrabas
Gioacchino Rossini (1792-1868)

Mer information om repertoaren finns på vår hemsida via dator eller platta